Framtidens elsystem måste säkra konkurrenskraft och tillförlitlighet

Om Sverige vill vara en global ledare i den gröna omställningen genom elektrifiering av industrin måste vi ställa oss en avgörande fråga: Vad får energin kosta?

Industrins omställning bygger på tillgången till billig och tillförlitlig el, inte minst vid produktion av grön vätgas, där elpriset är en av de största kostnadsdrivarna. För att Sverige ska kunna ta en ledande roll krävs att elsystemet uppfyller två grundläggande krav: För det första ett globalt konkurrenskraftigt elpris – både vad gäller energi och nätkostnader. För det andra ett robust och tillförlitligt elsystem med långsiktig stabilitet.

I dagens samhällsdebatt diskuteras mest hur staten kan delfinansiera ny kärnkraft och elnätsinvesteringar på över 1 000 miljarder. Det betyder att vi nästan enbart fokuserar på punkt 2 – robusthet och tillförlitlighet. Vi riskerar att missa frågan om konkurrenskraft. Men om vi inte säkrar ett konkurrenskraftigt pris så bygger vi ett system som inte fungerar för industrin på grund av totalkostnaden.

Ångcykelteknik är för dyr och centralisering förlegad.

För att lyckas måste vi lämna två gamla paradigmer bakom oss:

1. Att elproduktion ska ske via ångcykel (t.ex. kol, gaskombikraft och kärnkraft).

2. Att säkerheten i systemet ska bygga på centraliserad “security of supply”.

Att producera el med ångcykel har blivit för dyrt jämfört med sol- och vindkraft. Det innebär inte att vi ska stänga befintliga anläggningar, men nya projekt baserade på denna teknik kommer inte att kunna erbjuda konkurrenskraftiga elpriser. Undantagen handlar om de fall då bränslet är gratis eller har negativt pris (som avfallseldad kraftvärme).

På samma sätt var ett centraliserat system en nödvändighet när urbana samhällen växte fram. Men p.g.a. ny teknik och förändrade konsumtionsmönster har denna modell blivit extremt dyr. Fördelarna med det centralisade systemet äts i dagsläget upp av kostnaderna. Istället måste vi bygga ett system som är både decentraliserat och flexibelt.

Framtidens system: flexibilitet, integration och smart teknik

Den globala uppvärmningen och insikten om att fossila resurser är ändliga har drivit fram tekniska innovationer som gör att vi nu kan bygga ett helt nytt elsystem – utan att begränsa energianvändningen.

Eftersom både elproduktion och konsumtion blir alltmer väderberoende, måste lösningarna anpassas efter lokala förutsättningar. I länder med långa, kalla och mörka vintrar kommer högre krav att ställas på systemintegration – det som energibranschen kallar “sector coupling”, där el, värme, transport och industri samverkar för att skapa stabilitet.

Det nya elsystemet måste uppfylla två centrala mål:

Bygga ny förnybar baskraft – i Sverige handlar det om vindkraft för att hålla energipriserna på en konkurrenskraftig nivå. I länder som Indien kommer det att handla om storskalig solkraft.

Utveckla lokala lösningar för stabilitet – med förbränningsmotorer och batterier längst ut i elnätets kapillärer kan vi undvika en kostnadsexplosion i elnäten. Nyttjandegraden är redan låg i elnäten och de sista 10% av den tillgängliga effekten används i stort sett aldrig utan är närmast att betrakta som reservkapacitet.

Samtidigt måste skattesystem, regleringar och marknadsmodeller anpassas så att den flexibilitet som redan finns hos hushåll, industri och fjärrvärmesystem kan integreras och bidra till systemets stabilitet.

Slutsats: Vi måste bygga smart – inte bara stort

Sverige har en unik möjlighet att leda den gröna omställningen och säkra ett fortsatt välstånd om vi skapar ett elsystem som är både kostnadseffektivt och robust. Att enbart fokusera på stabilitet genom dyra centraliserade lösningar riskerar att göra vår industri olönsam i en global konkurrens. Det är ett säkert sätt att dra undan benen på de välståndsskapande investeringar som vi har och behöver.

Lösningen ligger i en kombination av förnybar baskraft, decentraliserad stabilitet och smart marknadsdesign. Nu är det dags att agera.

Per Langer, VD Polar Energy Solutions